Mitt Bröllop: III

Fotograf: Caba Media

Tiden i kyrkan gick så fort.
Alla säger att man ska njuta av varje sekund för att det går så fort, men det är ju helt ogenomförbart.
Man är så uppe i varv så det är omöjligt att bara stå där och tänka "Nu gifter jag mig".
Jag minns fortfarande inte riktigt hur vigseln gick till. Jag minns bara att vigseln tog slut pang-bom och när prästen sa "Nu får ni pussas!" var jag inte ens med för fem öre!
"Va? Pussas redan?" var min reaktion.
Men pussas gjorde vi och när jag slöt ögonen och fick pussa min vackra Alexander kändes det som att det bara var vi två där. Så mysigt!
Mina söta näbbar (som är mina kusiner) skötte sig exemplariskt och de var riktigt fina, som små prinsessor! Vi blev överraskade med "Folkets jubel", som gick ut på att alla i publiken skulle jubla och busvissla. Det var riktigt roligt och man kände sig nästan som en rockstjärna plus att man faktiskt, som prästen sagt, slappnar av lite.

Ett starkt minne jag har var när spelmännen spelade falskt. Jag var tvungen att hålla mig för skratt under hela spelningen. Just nu önskar jag att jag bara skrikit " Stop, stop, stop! Börja om. Något är galet!". Vi vet fortfarande inte vad som hände med något gick snett. Ulrik, vår toastmaster, berättade att han hade hört dem öva i kyrkan precis innan gästerna anlänt och de hade varit så, så vackert.
Otur, men ett roligt minne att prata om!